ikväll åkte jag till råsunda, ikväll vann sverige.
zlatan gör sig inte i landslaget, inget mer med det.
jag var där med några underbart bra människor,
jag fick se världens vackraste man, stå där på planen.
ändå grät jag hela bilresan hem från stockholm..
detta tåls att tänka på, varför?
jo, den mannen som stog där framför mig idag,
vet inte ens om att jag existerar.
dom säger att man inte kan älska någon man inte känner,
det trodde inte jag heller, innan jag upplevde det.
kvällen slutade iallafall med att jag slängde mig i pappas knä,
för vems ord kan trösta mer än en pappas?
nu ska jag ta mig en varm dusch, och sova en lång natt.
imorgon kommer bilderna, blev inte så många pga. mitt batteri dog.
godnatt ♥