jag är inget fan av samhällskunskap, det kanske du inte heller är? 
men här kommer 4 tips som gör att du kan lyckas:


1. fjäska för läraren
du behöver itne sitta och säga att din lärare är snygg i sin nya frisyr
eller säga att din lärare ser yngre ut än vad han/hon är för att det ska räknas som fjäsk.
låtsas vara koncentrerad på lektionerna (om du nu inte orkar vara det påriktigt) och
räck upp handen då och då och verka insatt.

2. gör ämnet till något du gillar
jag tillexempel älskar svenska. därför skriver jag mer än gärna berättelser,
t.ex om vi har engelskaglosor så göra jag gärna en svensk liten novell där orden är med,
som jag sedan ska kunna säga på engelska. super!

3. våga tro på dig själv
ingenting blir roligt om du själv intalar dig att du inte kan!
klart du gör, du är bäst. våga bara tro det också.

4. var ute i god tid
det här är någonting jag måste bättra mig på.
är du också en sånn där som pluggar dan före ett stort prov för att du har skjutit på det hela veckan?
jag med. gör inte det, ta några minuter om dagen bara och läs igenom så fastnar det tillslut.


håller på med samhäll.
är ganska just nu faktist, skriver en berättelse om brott och straff.
bjuder på början haha.
________________________________________

En "lättare" utväg

Det kändes rätt då, precis för stunden kändes det som att det jag helt oplanerat lät inträffa inte skulle ha någonting med mig att göra,
att jag skulle kunna smita förbi alla hinder och bara fortsätta leva som vanligt. Så blev det aldrig.
Det var den 14 Augusti och den kalla höstkylan hade redan smugit sig på sommarnätterna,
ändå tog jag mig alltid en promenad vid bron borta i Bergstorp.
Klockan var tio och vågorna smög sig försiktigt in med vinden på stranden.
Jag hörde någon skrika men brydde mig inte så mycket om det.
Vandalism och tonåringar som spökade runt i Bergstorp var ingen ovana.
Sprit, rökning men aldrig droger, nej inte droger.
Jag rös till lite av kylan och tänkte att jag lika gärna kunde ta genvängen genom Birgers park för att snabbare ta mig hem.
Det gjorde jag också, och än idag ångrar jag mig.
Efter bara fem minuters skogsvandring hörde jag hur någon skrek ännu än gång,
jag ropade hallå men fick inget svar.
Precis som en vanlig svensson (även du) skulle ha gjort, så fortsatte jag att gå,
var det bråk ville jag inte lägga mig i.
En stund senare, jag har svårt att minnas allt från den stunden pga att allt gick så fort men jag minns den där kvinnans blodiga ansikte framför mig, hur hon skrek och bönade mig om hjälp, hur mannen som kom rusandes efter henne drog tag i henne och slängde ner henne på backen.
Hur han senare bad mig i mitt chocktillstånd hjälpa honom att bära in henne i skogen "annars skulle jag ångra mig", hur jag lovade att aldrig öppna min käft för någon om det jag hade sett.
Den 14 Augusti vart jag medbrottsling till en misshandel, den 14 Augusti miste jag min framtid,
min famijl och framförallt min stolthet.