i skuggan av sansiro

kan vara det bästa jag sett i mitt liv.
tänk om man var som han?
nu låter det som om mitt liv består av svartsjuka.
så vill jag vara, så vill jag bli blablabla.
men det är verkligen så, han var så underbart bra
och när han pratade som zlatan kunde man ju inte göra annat än att smälta.

blev på stan med johanna, emin, adam och simon.
sjukt söta ni är johanna (a)
sen blev det vidare ut på stan en stund,
sen hem.
nu är det lite barca, och lite andra avenyn.
knappt nån idé att titta när inte zlatan är med känns det som.
men nu kallar tvn!
puss ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0